Diplomatstaden – exklusivt och vackert i city

Området kallas Diplomatstaden efter de utländska beskickningar som efterhand kom att dominera den sammanhållna gruppen eleganta stora villor, merparten i tegel. Utgångspunkten för villabebyggelsen var Per Olof Hallmans slingrande gatunät som var klart 1912. Tidigare låg här vedgårdar och varv. “Mitt i byn” står Engelska kyrkan sedan 1913. Men den nygotiska byggnaden i röd sandsten från Roslagen uppfördes märkligt nog först 1866 i Vasastaden vid korsningen av nuvarande Wallingatan och Västmannagatan efter James Souttars ritningar.

Vid flyttningen utvidgades den något av arkitekten Sigge Cronstedt. Kyrkan står på Stockholms garnisons begravningsplats från 1860, flera gravar och gravstenar är bevarade. Villa Geber, byggd 1911-13 vid Nobelgatan 5, ritades av Ragnar Östberg för bankiren Philip Geber. Den som vill kan hitta flera paralleller till Stadshuset, t.ex. det svängda taket. Senare, 1924-27, gjorde Östberg upp ritningarna till den Tessininspirerade villan med platt tak vid Nobelgatan 13 för bokförläggaren Åke Bonnier – nu regeringens representationslokal.

I detta klassicismens decennium ondgjorde Östberg sig över Hallmans oregelbundna kvartersformer. Ivar Tengborn ritade Nobelgatan 3 för justitierådet Trygger och Nobelgatan 9/Laboratoriegatan 6 för industrimannen Knut Tillberg 1919, senare blev det bostad för Electroluxchefen Axel WennerGren och nu rymmer det Sydkoreas ambassad. Brittiske ambassadörens residens Nobelgatan 7/Laboratoriegatan 8 ritades av den brittiske arkitekten sir Richard Allison 1914-15.

Den del av Strandvägen som passerar genom Diplomatstaden har bytt namn till Dag Hammarskjölds väg. Ungern har sin ambassad vid Dag Hammarskjölds väg l0. Cyrillus Johansson gjorde ritningarna till nr 20, nu Turkiets ambassad från 1923, och Carl Westman ansvarade för nr 24 från 1919. Utmed Dag Hammarskjölds vägs norra sida, som nr 31, ligger den hårdbevakade och gallerförsedda modernistiska Amerikanska ambassaden, invigd 1955 och ritad av Rapson Sr van de Gracht.

Den lågmälda grannen Norska ambassaden med sina våningshöga fönster mellan spån- eller tegelklädda väggar kan betraktas som en kontrast. Ambassaden uppfördes 1950-52, ritad av Knut Knutsen. Påverkan från Frank Lloyd Wright och japansk arkitektur är tydlig; entre från Skarpögatan. Högre upp utmed Skarpögatan ligger Brittiska ambassaden och vid Gärdesgatan l0 återfinns Japans ambassad.

Humlegården – välkänd park med gamla anor

Humlegården är vid sidan av Kungsträdgården stadens äldsta park. En kunglig kålgård med frukt och kryddor anlades 1586. Sitt namn fick parken av humleodlingarna som anlades 1619.

En lustträdgård skapades 1648 och mitt i parken lät drottning Ulrika Eleonora bygga en palladiansk Rotunda 1687, ritad av Tessin d.y., som öppnades även för allmänheten 1764 och en tid rymde en teater. Parken öppnades som stadspark 1869 och speglar alltjämt tidens ideal i gångvägar och trädplantering, även om lindalléerna är från drottning Kristinas tid – de är stadens äldsta bevarade parkträd. Rotundan revs för den stora Linnstatyn från 1885 av Frithiof Kjellberg. Från 1890-talet blev Humlegården känd som en kontaktplats för män som sökte män, inte minst beroende på de närbelägna kasernerna. När dagens park utformades anpassades den till Kungliga biblioteket som var under uppförande 1865-78, ett fint och för alla tillgängligt prov på tidens putsarkitektur med en vacker och välbevarad läsesal med gallerier burna av smäckra järnkolonner. Arkitekt var F.G.A. Dahl. De yttre flyglarna byggdes till 1920 och stadens goda berggrund möjliggjorde den underjordiska utvidgningen 1992-97. Samlandet av allt som tryckts i landet eller utgivits på svenska har pågått sedan 1661, dessutom köper biblioteket in internationell forskningslitteratur.

Vi kartlägger Fleminggatan nummer för nummer

  • Fleminggatan 29
  • Den folkkäre skådespelaren och komikern Carl-Gustaf Lindstedt växer upp på Fleminggatan 29, som på den tiden är nummer 25. I dag är han kanske mest känd för sina roller som Martin Beck i Bo Widerbergs film Mannen på taket från 1975 och Primus Svensson i tv-filmatiseringen av P. C. Jersilds roman Sabels hus.

  • Fleminggatan 36
  • Skådespelerskan Naima Wifstrand växer upp på Fleminggatan 36 (på den tiden nummer 40). Hon får sitt stora genombrott i Tolvskillingsoperan av den tyske dramatikern Bertolt Brecht, som senare skriver pjäsen Moder Courage för henne. Wifstrand medverkar även i filmer som Kungsgatan, Sommarnattens leende och Smultronstället

  • Fleminggatan 40
  • I sin självbiografiska roman Det hände på Kungsholmen från 1951 berättar arbetarförfattaren Ivan Oljelund om uppväxten i ett numera rivet hus på Fleminggatan 42, som motsvaras av dagens Fleminggatan 40. Oljelund skriver: “Det slaskade iväg till våren. Februari höll fast vinterbilden även på Fleminggatan med trottoarens halka och brutna lårbenshalsar och snövallar, som färskades på då och då, men i mitten av mars blev det bara en sörja av dagsmeja och det svarta lipandet av de hundratal, som morgon, middag och kväll vällde in och ut från Separators och klinders. I den tungt stickande, liksom fräkniga tunga marsluften med kyligt blåa kvällar, kände sig Höger tröttare än någonsin. Han gick åkte sin vanliga väg och den långa Flemingsgatan tycktes honom som en blick i en bakvänd kikare med ouppnåeligt oändligt perspektiv. Endast när han åkte, såg han i kikaren och fick gatan i förkortning, men det kostade tio öre titten.”

  • Fleminggatan 59
  • Efter skilsmässan från Egon flyttar Hide Zaugg med sina två kusiner från Vällingby till en lägenhet i huset på Fleminggatan 59. Långt senare byter den äldste sonen Wolfgang namn till Kide John Stannernnan och John Ausonius, men det är som Lasermannen han skriver in sig in den svenska kriminalhistorien. Under 1991 och 1992 gör han sig skyldig till ett mord och tio mordförsök på människor med utländsk härkomst. I samma veva utför han en serie bankrån. Under tiden på Fleminggatan går Wolfgang i Kungsholms skola och senare i tyska skolan. Med kamraterna ger han sig iväg på upptäcktsfärder utmed Karlbergs strand eller klättrar bland klipporna vid Karlbergs station.

  • Fleminggatan 83
  • Den 14 augusti 1962 stryper John Ingvar Lövgren 62-åriga Greta Löfgren till döds i hennes lägenhet på Fleminggatan 83. Inom loppet av ett år har han även ihjäl två unga flickor på Söder och i Aspudden. Lövgren gör sig skyldig till sammanlagt minst nio kvinnoöverfall och misstänks dessutom vara skyldig till ytterligare ett mord, på 26- åriga Agneta Nyholm i Fruängen. Några år senare står Lövgren som förebild för flickmördaren i deckarförfattarna Sjöwalls och Wahlöös kriminalroman Mannen på balkongen.

Dramaten – Kungliga Dramatiska Teatern är Sveriges nationalscen

Dramaten, eller mer formellt Kungliga Dramatiska Teatern, är den svenska dramatiska teaterns nationalscen – liksom turnerande Riksteatern.

Det inarmorvita teaterhuset invigdes 1908 med August Strindbergs Mästr Olof- ett officiellt erkännande som är ovanligt när det gällde landets egen Shakepeare. Fredrik Lilljekvist ritade byggnaden inspirerad av klassicistisk jugend, men även Bobergs Centralposthus kan anas i uppbyggnaden av hörn och tornparti. Den konstnärliga utsmyckningen är rik, några exempel: utvändigt utformade Christian Eriksson friserna, Carl Milles marmorkolonner och den krönande gruppen tillsammans med Gottfrid Larsson; invändigt målade Julius Kronberg Stora scenens plafond, Carl Larsson marmorfoajéns plafond Dramats födelse, och Oscar Björck vestibulens tredelade väggfält. Salongen rymmer 720 åskådare.

Olof Molander, Alf Sjöberg och Ingmar Bergman har satt djupa avtryck i svensk teaterhistoria. Bergman gjorde sin första uppsättning på Dramaten 1951, men det dröjde till 1960 innan han anställdes på teatern – efter stora framgångar i Göteborg och Malmö. Han var teaterchef åren 1963-66. Ibsens Gengångare blev hans sista uppsättning på Dramaten, den hade premiär 2003, bearbetad och översatt av honom själv. Flera betydande uppsättningar av Lars Noréns pjäser har spelats i huset och han har själv regisserat. Flera småscener har tillkommit i huvudbyggnaden: högst upp Tomrummet (1974) och längst ned mot Sibyllegatan Lejonkulan (1986). Lilla scenen invgdes 1945 i den ombyggda biografen Sibyllan, den har ca 340 sittplatser.

Huset är ritat av Hagström och Ekman. 1885-88 och var en spektakulär byggnad i puts och gjutjärn med sidotorn och ett mittkrön med Sankt Eriks vapen och en elva meter hög staty av Birger Jarl, innan fasaden rensades i funktionalistisk anda. Men en postmodern glaspaviljong i takhöjd med gröna kolonner blev 1980-talets “hämnd”, ritad av arkitekterna Gyllenpalm och Rex. Huset rymde främst kontor men också konstnärsateljéer och en konstsalong där Strindberg för första gången ställde ut sina målningar – som få konstkritiker då förstod sig på.

“Kongl. Dramatiska teatern” grundades 1788 intill slottet, men flyttade fem år senare till Makalös. Tanken var från början att spela inhemsk talteater, men översättningar och bearbetningar av Shakespeare, Schiller och fransk dramatik dominerade snart. Efter en brand 1825 inhystes teatern i Operan fram till 1859 då Dramaten flyttade in i Mindre teaterns ombyggda hus vid Kungsträdgården vilket revs 1910. En av de mest älskade skulpturerna i Stockholm är Marie-Louise Ekmans av den folkkära skådespelaren Margareta Krook stående vid husknuten mot Nybrogatan och ständigt hållande mänsklig temperatur. Ofta är någon där och känner efter! År 2009 blev den mångsidiga Ekman också teaterns chef.